ÅLANDSILVRET

Ismete på Åland med gris på speciell teknik
När jag vevat en kort bit börjar det gunga konstigt. Isen är klar, så jag ser den stora gräsklumpen glidandes under ytan, men det är ju någonting annat där också...
 Hej!
Tänkte köra ett gäddinlägg från ismetet i vinter. Hoppas ni gillar det, och om det är någonting ni vill se på bloggen framöver såsom test, eller något speciellt fiske så är det bara att säga till! Jag är öppen för allt.
Som det råkar sig är jag nybörjare på inte bara flugfiske utan också ismete. Jag köpte en pulka och 12 spön så fort första isen lagt sig... En sak som jag har lärt mig efter flertalet ismetespass är att man absolut inte ska snåla på borren.
Det är mitt första tips, och det andra är att alltid göra ögleknut. Utöver det är det väldigt enkelt! Säkerheten först. Nog tjatat, till fisket! OBS: Det här kan också ses som ett exempel på hur man absolut inte ska göra
 
Jag satte pulkan bakom fyrhjulingen och begav mig ut på den 25-30cm tjocka isen på sjön nedanför mitt hus. En insjö som jag fiskat sedan barnsben och som jag plockat kräftor under bryggan och under båten så länge jag kan minnas. Aldrig hade jag trott att jag skulle hitta några monstergäddor där... En 3kgs gädda har den givit mig under alla år.
 
Efter att ha tappat två vippor till sjöss och sett ett av mina spön åka ner genom hålet på mitt första pass (j-vla rookie) började jag få koll på grejerna till dem andra gångerna.
Min plan var att sprida ut mörtarna över hela sjön. Minst 50 meter mellan varje vippa (smart va), och helst så pelagiskt som möjligt. Efter att ha lagt ut mina spön på detta korkade vis tog jag min kamera med 250x zoom och konstant spanade efter stående vippor. Jag får inte släppa vipporna med blicken tänkte jag.
Timmarna går utan att någonting händer, då får jag ju såklart kallt och då skall det eldas! Vipporna glöms bort tills jag har fått igång en duglig brasa. "Det fäller ju ändå ingenting på den här sjön, då kan man lika bra ha det skönt istället."
När brasan är varm och jag satt mig tillrätta och tagit det lugnt i ytterligare 5 min så bestämmer jag mig för att plocka upp kameran, ingenting har hänt ser det ut som.
Bäst att gå en kontrollrunda ändå, man vet ju aldrig! Efter att ha gått i lugnt takt kommer jag fram till spöt längst bort, det var säkert 250m ifrån mig... Ja, då konstaterar man ju såklart att "här är det ju fäll". 
Mer än halva linan ute, börjar veva in och känner tyngd. Gör ett mothugg och konstaterar att det sitter i gräs. Drar och sliter och kommer inte loss. Under tiden får jag bonanza och måste springa på två andra fäll, som såklart är 150m bort. Efter att ha krokat av två snipor bestämmer jag mig för att dra mig loss ur gräset.
Jag drar och drar och bara väntar på att linan ska gå av, men jag har tur och lyckas slita loss mig ur gräset. Så börjar jag veva in vad som känns som 30kg gräs...
När jag vevat en kort bit börjar det gunga konstigt. Isen är klar, så jag ser den stora gräsklumpen glidandes under ytan, men det är ju någonting annat där också. Det är ju en gädda på!
Väl framme vid hålet kan det också konstateras att gäddan är av det större slaget på säkert 105-110cm, i sjön där jag förväntade mig ett sniprace!
 
En gädda på säkert närmare 9kg landas och fotas snabbt. Så kan det gå när man som nybörjare ger sig ut på tydligen okända vatten. Jag landade på ett annat pass en 105cm som jag dessvärre inte har en bild på, men den var minst lika fin som den ovan i sin skogsjöskrud. Guldiga gäddor som nästintill har leopardbuk och helt kolsvarta ryggar. Vackert!
 
Ha det bra alla isbadare!
-Filip