Allmänt, Öring Fiske, Havsöring, Åland, Öring

Bloggläsare på besök

Hej,
Säsongsrapport och lite gäster som läst bloggen. Tufft fiske såhär i början av säsongen för att summera. Försenad vår och utvatten i veckor har gjort att fisket är riktigt trögt.
 
Har hamrat på en del och tagit totalt 4 öringar + 1 större som rapporteras om senare.
 
Hade gäster över i helgen som jag visade runt två dagar. Första dagen gick vi från land och då filmade vi en öring i stranden som knappt brydde sig om oss, och ungefär så intresserade var dem av våra drag resten av dagen. Ett hugg och ett följe på hela dagen.
 
Dag två kom en polare med sin båt och körde runt oss. Direkt i början hade en av gästerna påslag som lossnade i ett hopp och bara 10 min efter det kastade min polare ett "guidekast" där vi redan driftat över. Direkt small det på en fining på 2,9kg och 65cm.
Grattis till honom, men riktigt så hade nog varken han eller jag tänkt att vi skulle göra! Gästerna stod fortfarande utan fisk...
 
Hamrade på hela dagen och till slut trots hårda vindförhållanden norpade dem upp en fin vild öring som snabbt fick återgå!
Hoppas dem hade roligt ändå och kanske återkommer när det inte är lika trögt.
 
Skitfiske! /Filip
Allmänt, Öring Fisk, Fiske, Flugfiske, Havsöring, havsöring på Åland, vatten, Åland, Öring

Magiska turer på kylig kust

Hej flugfiskare och annat löst folk!
 
 
Öringsuget har tagit över. Ingenting annat än öring snurrar i huvudet. Ni som är lite extra häftiga vet vad jag pratar om. Det helt bara snurrar kust, öppet vatten och brutala öringfighter i huvudet, allt annat är bara det som man gör utöver att fiska, det där som man glömt när dagen är slut.
 
Jag hade tänkt döpa det här inlägget till ”åtta pass och inte fyra öringar”. Precis så trögt har det varit för mig... Jag har hamrat och hamrat bara för att tappa på pappret ha tappat 4 fiskar. Men hur magiskt har det inte varit såhär i efterhand, bara den där känslan när fisken hugger, lossnar och vänder sin blanka vackra sida till för att bara försvinna långt ut över den tångbeklädda steniga stranden snabbare än ögat hänger med.
 
Utan bompassen och den hårda kampen uppskattar man inte när fisken väl ligger i håven heller. Precis det slog mig idag när jag gav mig ut med flytringen på kusten i hård nordlig vind, regn som övergick till hagel och nollgradigt vatten. Om man hade kunnat läsa en text ovanför mig om vad som pågick så hade det stått ”stör ej, livet är komplett, öringen har tagit över hans sista medvetande”.
Allt har inte bara varit kallt, grått och hårt idag även om kustlivet ter sig vara så. Jag hade trots vädret besök från att jag anlände till när haglet började falla till när kylan trängde sig in till benen i mina fingrar och jag gav mig. Det är tredje dagen jag är här och jag undrar om inte fågeln tittade konstigare på mig än jag gjorde på den när den simmade bredvid mig. ”Varför går du inte på land som normala människor? Stick huvudet under vattnet och ät då om du nu ska bli en svan.”
Kan också meddela att min människokompis jag med mycket tålamod lurade in på flugfiske fått sina tre första öringar på fluga. Hoppas han blev lika fast som mig... Första öringen på fluga är en dag man sent glömmer. Ofta kommer jag på mig själv med att sitta i bilen och knappt veta att jag kör för att hela förloppet återspeglar sig på näthinnan. Från att den vänder i stranden och hjärtat stannar till att den helt utan reson slukar flugan i en vattenkaskad och dunkar till några gånger för att sedan lika snabbt som den tog flugan nästan ta halva backingen. Helt jävla magiskt pojkar och flickor.
 
Det har faktiskt varit bättre dagar några gånger också. Varmare dagar med nästan sol och lite roligare förhållanden.
Till och med maten har varit på plats, men vad ska man säga? Öringen är tuff och havet är skoningslöst. Ibland behövs det hårda tag och sinne av stål för att lura silvret.
 
Hoppas jag kan glädja någon som också har det svårt. Ni andra får väl titta på och le för er själva där hemma. Vem ni än är så ska jag ändå önska er skitfiske!
/Filip

Öringsplatser på Åland

Hej,
 
För att summera min säsong hittills 2018 så har den varit trög. Ett spinnpass från båt resulterade i ett följe. Sex flugfiskepass har resulterat i noll fisk för mig, men tre små från ett stim för C.
 
Lågvatten, ovanligt lång och kall vår har dämpat suget för både mig och öringen.
Jag passar istället på att göra en lista över de mest klassiska ställena som jag hoppas att ingen tar illa vid sig av att jag delar. https://www.google.com/maps/placelists/list/1Nj-1JizuvXYfKpUxeGYgQ6XbiAY?hl=sv
Det här är ställen som ofta ger fisk och som flera fiskar på. Bland annat setts fina fiskar på 5kg+ härifrån. Frågar ni en fiskare eller i butiken var man ska fiska öring är det här svaren ni får.
Hoppas det kan hjälpa någon i deras val av resa hit till Åland.
 
Skitfiske!
/Filip
Fiskevård, Öring Fisk, Fiske, Fiskevård, Havsöring, Sommaröring, Åland, Öring

Öringlek på Åland

Hej,
Vad glad jag är över att få göra det här inlägget! Äntligen kom dem. Åkte iväg med lillbrorsan för att skåda efter öring som jag gjort var och varannan kväll. Jag hade hoppet uppe eftersom jag såg spår av dem igår. Det var helt klart för mig att det var någonting på gång, så hoppet var maxat. Och mycket riktigt hinner vi knappt stiga ur bilen och tända lampan innan vi ser dem. Två vackra åländska öringar med rötter ifrån Själsöån på Gotland lekte nu i en smal liten bäck på Åland. Helt obrydda av lampornas sken och vår närvaro flög dem runt varandra och rörde om i gruset som att det var sand. Ett skådespel som fastnar på näthinnan för en som varit med och lagt ner tid och arbete på att få dit dem.
Tack för mig! /Filip
Öring Fisk, Fiske, Fiskevård, Gädda, Havsöring, natur, vatten, Åland, Öring

Öringstider på Åland

Hösten stegar in med bokstavligt talat stormsteg. Löven hinner knappt gulna innan dem flyger av träden och regnet bara öser ner. Kanske känns det tråkigt för många, men de inbitna öringfiskarna har aldrig varit på bättre humör. Vattnet i bäckarna och åarna forsar och öringen börjar sakta sin vandring upp för det strömmande vattnet.
Öringarna i havet börjar också komma igång, och med dem kommer öringfiskarna fram från sommardvalan. De första rapporterna kom för tre veckor sedan, men det var bara sporadiska rapporter från alla möjliga ställen. Jag kunde inte hålla mig, även om jag vet att det är bättre att börja köra när det är som hetast. Det resulterade i en stor öring tappad och en abborre. En vacker kväll på kusten!
Nu idag kom rapporter om fiskare som haft flera påslag och också tappat en stor. Bara vädret lugnar sig börjar det nog bli dags att hamra efter silver. Få se om man skulle nå sitt mål att komma över 6kg eller 80cm i år. Det är för de oslagbara upplevelserna man fiskar, en drömfisk eller ett drömfiske. Vill man prova sin lycka på Åland är min mail Filip.blomberg@hotmail.com. Jag delar med mig av det jag kan ge om du har intresse av att komma hit.
Hoppas jag får höra av dig! Må gott. /Filip
 
Öring Havsöring, Sommaröring, Åland, Öring

Sommaröring, ett projekt av egen klass

 
 
 
Åland har ett av Östersjöns tätaste bestånd av kungstobis och högst antagligen också ett av de större bestånden strömming...
Hej,
Var ut med en ny trevlig bekantskap från västkusten och dängde efter öring. Mot oss hade vi hård sydlig vind och en varm natt. Inte bra förutsättningar, men man måste prova. Jag har själv varit i kontakt med fisk under sommartid när jag jiggat abborre längre ut. En teori som växt fram hos mig och några andra bekanta är att vissa öringar fullständigt riktat sig på att jaga abborre. Det är inte ovanligt att hitta abborre i magen på öring vad jag förstått, så det är ju någonting som stöder teorin.
Hursomhelst körde vi vadarfiske och i vanlig manér den gamla teorin om svarta eller vita flugor. Någonting min västkustkompis nämnde var att dem fiskade mycket foamflugor, vilket jag kommer binda upp tills på torsdag/fredag när jag kanske kommer ut att göra ett nytt försök.
Men vad svårt det är. Jag tror det är lite som att börja flugfiska på nytt. När det väl lossar så bara fungerar det sen. Precis som när man börjar fiska öring med vad som helst egentligen.
Här är mina teorier som förhoppningsvis ska bekräftas inom kort. 
Jag tror att foamflugor kan vara någonting eftersom nyckeln nog måste vara rörelse och ljud i kombination med en bra siluett.
Kallare nätter med frånlandsvind eller helst ingen vind bör sänka temperaturen att öringen trivs bättre.
Spinnfiske med jiggliknande rörelser i hög fart kan vara svårslaget, men foamflugor kan som sagt vara bra.
När kungstobisen kommer in kan det hända grejer. Åland har ett av Östersjöns tätaste bestånd av kungstobis och högst antagligen också ett av de större bestånden strömming, (http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kalat/kungstobis). Fogdar för grova öringar! Att vi sen också har gotlandsöring i bäckarna, som ju är kända för att vara stora... Har en känsla av att fisket här är väldigt outforskat.
Måste passa på att tacka alla för att ni tar kontakt med mig och kommer hit och vill fiska med mig. Det är en stor orsak till att jag startade bloggen. Flugfiskare generellt har ju en gemensam nämnare och jag har hittills haft jättetrevligt med varenda en av dem!
/Filip
Lax, Öring Fisk, Fiskevård, Havsöring, Tana, lax, natur, vatten, Öring, älv

Legendariska Tana

 
Hej vänner,
 
Redan när jag startade härifrån Åland på min första resa till Lappland visste jag att resan skulle bli något utöver det vanliga...
Jag mötte upp min finländska vän i Helsingfors efter att ha åkt båt i 6 timmar till Åbo för att sedan med bil köra 2 timmar till Helsingfors. Därifrån började vår resa på 16 timmar mot Aitsjokki, en by i Norraste Lappland precis vid norska gränsen med endast älven som skiljer Norge från Finland.
På vår väg gick träden från att vara tjocka vackra och blandade till att bli smalare, mindre blandade och på vissa ställen helt nästintill avsaknade. Renarna började komma och så även ljuset, det är trots allt ljust dygnet runt 300km norr om arktiska cirkeln.
På vägen såg jag mer vattendrag än jag sett under hela mitt liv, långa, smala, breda och framförallt orörda och vackra. När den första biälven till Tana sedan kom kommer jag ihåg att jag sade på fin bred åländska "s***n vilka vatten det finns!", varpå nästa älv kom endast en kort bit senare. Jag ville be kompisen stanna bilen så jag skulle få ta något kast, men jag ville också komma fram till vårt slutmål.
När Tana älv första gången skymtades genom träden kommer jag ihåg att en rysning gick genom kroppen. Det må låta lite fjantigt, men när Europas största älv skymtades nästa gång så tror jag att även människor som inte bryr sig om vatten hade tappat ord. Det var inte en älv, det var ett monster, utan dess like! ETTHUNDRA meter bred och flera meter djup med en vattenhastighet som ingen människa kan motstå sträcker den sig så långt ögat når mellan de vackra fjällen.
Vi bara körde och körde och den tog aldrig slut, 310km lång utgör den gränsen mellan Finnmark i Norge och Finska Lappland. Man behöver inte fundera mer över vad naturen är kapabel till efter att ha sett det där. Stora fina älvar bleknar i jämförelse till Tana. Enorm i alla dess bemärkelser, men också otroligt vacker.
Väl framme vid stugan slet vi snabbt ur grejerna ur bilen och gick ner till stranden. Med ett leende på läpparna och en öl i handen är finnen glad över att vi är framme! 
Nu skulle det fiskas Harr för fulla muggar. Det vakade i ytan och torrfluga är endast någonting jag gjort på id utan större resultat. Fick två harrar på torrflugan varpå det sen slutade vaka och interm. linan kom fram. Senare på kvällen tog jag den här bilden.
 
Dagen efter började det. Det jag kom att kalla för "att kasta efter lax", för någon fisk får man då inte. Inte alltid. Men den där möjligheten att få i Europas största laxälv med fjällen som omger en räcker långa vägar för mig. Och lax fick man då allt se, på flera ställen var laxen upp i det strömmande vattnet och narrade en. Tana älvs laxbestånd är naturligt och älven är så stor och har så många stora biälvar att laxarna där inte ens har samma genetiska kod... Den där laxen som simmar mellan Grönlands östra kust, Färöarna och Tana älv, har så mycket vatten att leka på att dem inte ens har samma genetiska kod. Säger en del om mängden vatten som rinner genom Tana.
Nybörjare som jag är hade jag provkastat hemma och faktisk fått två abborrar under tiden. Väl i älven gick allt som på räls, att kasta tvåhand kräver sin teknik, men det är bra mycket lättare än enhandsspö. Efter två dagars kastande kastade jag hur jag ville, scandi, Skagit, underhand, ja jag tror jag kastade allt...
Men inte utan trassel först! Senare flöt det på bra, trots högt vattenstånd och ofta mycket buskage.
Om ni står i valet och kvalet att åka till Tana så behöver ni knappt fråga mig. Det är en magisk plats och ett återbesök är så givet det kan bli.
 
Skitfiske!
/Filip
 
Öring Fisk, Fiske, havsöring, Åland, öring

Havsöringsfiske på Åland

Hej,
 
Tänkte berätta mer ingående varför Åland har ett oslagbart öringsfiske och avslöja lite fångstgivande platser. Till att börja med har vi en extremt vacker skärgård och orörd natur som bjuder på ostört fiske och orörda fiskevatten över hela Åland.
 
Här nämner jag redan fördel nummer ett. Fisketrycket på Åland är obefintligt. Jag blir förvånad om jag möter någon när jag fiskar även på de mer "kända" ställena som Lumparn, Möckelö och Styrsing. Orörda fiskar innebär huggvillig fisk i toppkondition. Ett antal riktiga grisöringar har skådats och fångats på Åland om man jämför med t ex Stockholm. I skrivande stund har jag fiskat havsöring i ett och ett halvt år och dragit två vägda 5+, en ickevägd och ett gäng 4+.
Till saken hör också antalet öringar som sätts ut, som ju utgör största delen av sportfiskebeståndet. År 2011 sattes 110 000 - 140 000 öringar ut längs med Stockholms kust. I Stockholm vet vi alla hur hårt fisketrycket är och då kan 140 000 tyckas lite. Jämför det med Ålands 300 000 på ett knappt påfiskat bestånd. Det bokstavligen kryllar av öring över hela Åland och tack vare vår perfekta skärgård som är fylld av strömming är det inte små larvätare utan ett bestånd av stora strömmings/spiggätande grisar.
Vad fiskar jag med då? Jag är lite av den teorin att färg mycket väl kan vara dominerande, men man vet aldrig vilken färg. Därför kör jag väldigt enkelt nästan alltid rödsvart. Det är en fin mångsidig färg som inte är allt för skrikig eller dov. Den har också visat sig dominera rätt rejält vissa dagar och är använd av dem rutinerade gamla minkarna här.
När jag kör fluga kör jag gärna stora flugor. Svart eller vit woollybugger, strömmingsimitationer osv. Inga småflugor alls. Åland har många skyddade områden perfekta att vada eller flytringsfiska på.
 
Eftersom största delen av det åländska beståndet består av planterad öring skall man inte vara rädd att ta hem fisk. Den har inget biologiskt värde och en stor öring kommer dö av mjölksyran den har fått i kampen. Kom ihåg att lekfärgad fisk och fisk med raka fina fenor skall sättas tillbaka!
Den största öringen som ligger närmast mig vägde in på 5,3kg. Dem andra är ovägda. Alla fiskar var odlad utplanterad fisk.
 
-Filip
 
Öring Fisk, Fiske, Havsöring, Åland, Öring

Öringkarma, Östersjöns värsta väder och kustdryck

Johns fluga hade landat efter ett djupare parti...
 
Hej fiskevänner,
Efter en vecka med några av dem duktigaste och mest kompetenta flugfiskare jag träffat är själen ren och kroppen förstörd. Det har minst sagt varit trevligt att få höra på och umgås med dessa människor. Inte bara p g a deras kompetens som fiskevårdare och fiskare utan också hur dem bemöter världen.
Det är inte att sticka under stol med att människor överlag inte förstår mer än "naturen sköter sig själv". Många tar fisken för givet och åker ut för sitt hobbyfiske, vilket är okej. Andra lägger nät för att få god fisk, och det är också okej. Det är okej så länge dem inser hur en fisk lever och inte förstör något som kanske är extremt viktigt. Ett nät utanför en lekbäck kan förstöra ett helt bestånd havsöring, precis som ett gammalt nät i en lekvik för gädda kan förstöra en hel fisks liv. En fisk som kämpat hela sitt liv för att äntligen få leka och slutar sitt liv genom att dö en plågsam panikdöd för att någon lagt ett nät på fel ställe.
Efter att ha lyssnat på Sportfiskarnas John Kärki och allt dem på Sportfiskarna gör för fisket så inser jag hur viktigt deras arbete är om vi vill ha kvar ett fiske som är roligt och hållbart. Jag kommer absolut att beblanda mig än mer i fiskevård efter Johans och Johns kloka ord och hoppas ni som läser kan ta er tiden att titta på filmerna "Silverskatten" och "En miljon gäddor" på youtube. Förutom att dem är lärorika är dem också ett cinematografiskt mästerverk och det är en fröjd att se hur dem lyckats fånga naturen i sitt rätta element.
Fisket då? Hur har det gått efter 37 timmars flytringspaddlande? Vi har blivit bemötta av Östersjöns värsta fiskeväder. En kallfront med dimma, kyla och regn har slagit oss hårt i ansiktet och vi har bemött den med ett sammanbitet leende och krigat på som dem karaktärer vi är. Hårda, ödmjuka och naturälskande kustkrigare som i andras ögon spenderar sin tid på idioti.
Tillsammans samlade vi på oss 111 timmars kastande och resultatet blev en enda fisk. En silvrig kompis ville visa sitt vackra yttre för oss en dimmig kall vårdag. Johns fluga hade landat efter ett djupare parti och fisken högg direkt flugan sjunkit en kort bit. Hans röst ljöd över fjärden, "Jag har fisk"! En lättnad flöt över mig... Vi hade inte blivit utan.
Jag tackar John och Johan för att dem kom över hit och jag måste såhär i efterhand säga att jag haft en av mina mest lärorika och roliga fiskestunder någonsin. Kvällsplanerandet med sjökortet på bordet, flugbindningen, det hårda fisket och kustdrycken har gett en än mer karaktär och ett extra behagligt minne.
Tack! Jag hoppas ni som läser ser till att planera en tripp med goda vänner och spenderar den på bästa sätt, med ett flugspö i handen.
-Filip
Öring Fisk, Fiske, Havsöring, Åland, Öring

Havsöring en solig tidig vårdag

När jag lät betet dala och sen gjorde ett knyck med spöt så känner jag det...
 
Hej!
 Ännu en spinnöring. Det får man väl kalla fusk nästan, men jag skyller det på att jag skulle provfiska inför att ett gäng duktiga flugfiskare skall komma över hit till Åland. Det ska bli riktigt roligt och jag tror att hur vi än gör och hur lite fisk vi än får kommer vi att ha det riktigt trevligt. Ett gäng fiskenördar på en fin stuga i Ålands skärgård kommer redan det bli riktigt trevligt. Åtminstone för mig som är en nybörjare och som får haka på ett gäng duktiga flugfiskare!
Men jag vet att alla blir gladare av fisk så jag tänkte att jag skulle kolla om öringen blivit lite aktivare, det var jag dock nästan säker på att den hade blivit. Till och med med den nordliga vinden vi har haft nu så har temperaturen nått nya höjder och isen har försvunnit nästan överallt. Det sonar för magiskt vårfiske av rang när vattentemperaturen börjar nå rätt nivåer. Öringen ställer sig på grundområden eller högre upp på kanten till grundområden och bara väntar på att ytvattnet ska nå ca 6 grader.
Den magiska gränsen för öringens aktivitet är ungefär 7-8 grader i ytvattnet här på Åland, men det säger inte att det är omöjligt att få öring under andra temperaturer. Jag har fått öring på aborrjiggar i 20-gradigt vatten och öring på fluga i 2-gradigt vatten. Det handlar bara om att fiska där öringen är, och ha en massa tur!
Nu har jag iallafall en teori om att öringen gärna håller sig just utanför grundområden och simmar in ibland när maten vaknar och temperaturen är lite högre. Jag valde därför att fiska av ett grundområde ifall att det var ett sådant ögonblick. Utan resultat...
Men när jag kommer till grundområdets udde och kastar av branten känner jag det där första "hugget" som öringen ofta gör för att skada sitt byte. Som alltid gör man mothugg och i början när man fiskade tänkte man alltid att man bommat fisken, men om man istället för att veva in låter betet dala efter hugget så kommer 75% av gångerna hugget som inte längre är för att skada! Oftast är huvudet någon annanstans och benen börjar skaka frenetiskt i det här ögonblicket...
Det är för mig och mitt fiske en klassisk grej när öringen gör på det sättet. Det är också sant att öringen hugger för att skada sitt byte i många fall.
När jag stod där och skakade medan jag lät betet dala så tänkte jag på det här. När jag sen gjorde ett knyck med spöt så känner jag det, ett klockrent slackhugg och mothugget sitter direkt. Öringen flyger upp ur vattnet och bjuder på en riktig show. Det märks verkligen när vattnet börjar bli varmare! Öringen hoppar en 5-6 gånger och gör flera rusningar innan jag landar den från en sten. Fettfenan är kvar och det är en frisk fin öring i 2,5kgs klassen. Jag behöver inte alltid ta hem fisk eftersom jag gillar att se dem simma tillbaka, så jag bestämde mig att snabbt kroka av den och den ville lika snabbt simma tillbaka. Och visst är det vackert att veta att den får en till chans...
 
Ha det gott alla silverberoende!
/Filip
 
Visa fler inlägg